De första kontakterna med katolsk tro

På sidan om hur jag kom till tro står det att kristendom inte var något ämne i mitt barndomshem. Jag kanske får revidera detta något. Min mamma besitter en hel del kunskap och vi två kunde vid läggdags och på barnets nivå, ibland ha små diskussioner om tro.

Allt eftersom undervisningen i det sena sjuttiotalets och tidiga åttiotalets skola fortskred så började jag ställa de fler av frågorna som skulle forma min bild av mig själv och min nationalitet. Religionerna ute i världen – vad var de för några? De olika varianterna på kristendom – vad innebar de? Min goda mor svarade sakligt och anpassat för mitt barnförstånd. Parantetiskt kan jag nämna min starka kärlek till min familjs tämligen sekulära jul- och påskfirande, vilka i sammanhanget fick mig att tycka oerhört synd om alla som inte firade varken jul eller påsk!

Jag minns inte så mycket av mammas beskrivning av katolikers sätt att leva. Kanske finns det någon tråd i minnet av att jag uppfattade det katolska livet som aningen strikt men framför allt skilt från vårt sekulariserade, vaneprotestantiska liv. Därav kom en stark känsla av att katoliker verkligen inte var som oss och katolsk tro kom att vara mycket mer av en ickefråga för mig än tro i allmänhet, även under lång tid efter min omvändelse. Ett tillfälle av kontakt som jag minns är en tv-gudstjänst som jag blinkade förbi någon gång på 1990-talet. Den sändes från en katolsk kyrka någonstans i Sverige och det mesta jag såg bekräftade bilden av katoliker som strikta, för att inte säga tråkiga. Men kyrkorummet var vackert, trots sin modernism. Och liturgin var begriplig och vacker. Sångerna var samma, nästan. Men, nä, det var inte som jag var van och lärd.

Nästa möte ägde rum en sen kväll på väg hem från ett jobb. En frikyrkopastor gick på i en närradiokanal och … Ja, jag blir stum, när jag tänker på vad han spydde ur sig. Kritik och anklagelser är en sak, detta var något annat. Ändå mådde jag inte direkt dåligt av det då. Det var ju i linje med vad flera frikyrkliga och därmed idealiserade lärare förde fram! Nu kan jag ångra att jag alls lyssnade vidare.

Så långt dagens situation. När du läst dessa fasta sidor, en slags resa genom kristendomens olika klassiska nyanser i Sverige, kommer du att få själva essensen av denna blogg presenterad i mer eller mindre regelbundna inlägg på startsidan.

Kontakta mig gärna på konvertiten@hotmail.com .